berlinpics;

de flesta är från saxenhausens koncentrationsläger, vars besök var något av det värsta jag varit med om. grät mer än jag gjort det senaste året, får ni chansen så måste ni åka dit. fast jag orkar inte ens tänka mig tillbaka. förstår verkligen inte hur man kan gå så långt och bli så jävla omänsklig. det är skrämmande att veta att det finns folk som är kapabla att förlora all sympati för andra. acceptans, medmänsklighet och kärlek. hur svårt kan det vara?