slow

fasaden rasar plätsligt och jag lämnar staden för renare luft. när inte ens sommarstockholm
kan trollbinda mig så vet jag kanske ingenting. jag saknar mest alkoholen och ciggaretterna,
men annars har jag det bra här under öppen himmel, med grilldoft i håret och flagnande hud.
jag letar identitet som aldrig förr, men även om minnet bleknar för varje dag så tar du upp
för många vrår av mitt tyngda huvud för att någonting annat ska bli relevant.
friheten som lockar / känslan av att helvetet inte får upprepas.